Gillar du boken? Tipsa gärna andra - Sida 11        Thai.nu - HemVi finns på Facebook

Kapitel 3




Det hade dröjt nästan fyra år innan hon hade hört av sig. Adam hade suttit med jobbdatorn i köket för att slutföra ett projekt till en av byråns viktigaste kunder. Telefonen hade ringt och han hade inga problem att höra signalen trots att han hade Bassnectars 'Float' i lurarna.

- Hallå, Adam speaking.
- (tystnad)
- Hallå, vem är det? ...Jonte?
- (svag harkling) Det är Josefine. (tystnad) Du minns mig va?


På en hundradels sekund vändes hela hans jag upp och känslan gjorde nästan fysiskt ont. Han hade stålsatt sig i flera år för att inte frestas att själv kontakta ego-häxan och nu ringde hon efter fyra år. FYRA ÅR! Han kunde inte hejda ilskan som rann över honom som lavan från en aktiv vulkan och han kände hur ögonen tårades. Han som normalt var så behärskad och stresstålig, tappade nu allt.

- Varför i helvete ringer du??!
- (tystnad)
- Varför?! Varför ringer du nu?
- Förlåt. Jag ville inte göra dig illa.
- Men det gjorde du. Varför ringer du överhuvudtaget till mig?
- (tystnad) Jag vill be om förlåtelse och berätta varför jag gjorde så mot dig... Mot oss.


Han gav snabbt med sig och Josefine hade berättat. Hon hade levnadsglad flygit hem från Thailand full av framtidshopp och jo, hon hade varit riktigt kär. En snäll killkompis hade mött upp henne på Landvetter och skjutsat henne de fjorton milen hem. Där hade hon upptäckt sin pappa stupfull i köket. Han, den stolte men sönderstressade åkeriägaren hade fått ett återfall. Hon hade hjälpt honom att kräkas på toaletten, klätt av honom skjortan och de nerkissade byxorna och sedan bäddat ner honom på en madrass i hallen. Nästa morgon hade han varit skamsen och tystlåten, men hon hade sett att han diskret hade tagit ett par återställare. På kvällen hade hon gett honom ett par thailändska souvernier och en stor Toblerone, tagit mod till sig och berättat att hon var med barn. Reaktionen blev dock den motsatta än den hon hoppats på. Han hade inte blivit glad, snarare rasande:

- Du är tjugo år och har inte ens en avslutad gymnasieutbildning och så åker du till nåt jävla Taiwan och blir på smällen! Vad är det för ett jävla ansvar?

Han visste inte ens att hon var tjugoett. Hennes pappa hade inte förändrats ett dugg, men hon tänkte inte gråta så han såg. Det skulle han bara tolka som att han hade rätt. Hon hade låst in sig på rummet och den natten hade varit en av de värsta i hennes liv. Utanför hade pappan suttit och hällt i sig hembränt med tonic ur ett ölglas. Elvis och Johnny Cash spelades på hög volym. Efter det nionde glaset hade han somnat och kissat ner sig.




Left arrow      Right arrow



Kapitel:   Omslag   Ett   Två   Tre   Fyra   Fem   Sex   Sju   Åtta   Nio   Tio   Elva   Tolv   Tretton   Om Thailand