Boken är en del av Thai.nu - Sida 22        Thai.nu - HemVi finns på Facebook

Kapitel 6




Den andra arbetsdagen var den första lik och så fortsatte det. Adam uppdaterade Excel-filen med träningskläder och kosttillskott och beställde hem nytt när produkter började att sina. Önskemålet att överföra allt till en Access-databas fick klartecken, vilket det förenklade jobbet ytterligare. Kläderna broderades och trycktes med gymmets logga och Pieter var väldigt noga med att resultatet skulle vara så gott som perfekt. Det lokala tryckeriet var etablerade och levererade kläder och trycksaker till så gott som varenda respektabelt hotell på ön. De kunde sin sak och föreståndarinnan Gaew var lätt att ha att göra med. Adam hade inledningsvis uppfattat henne en aning förvirrad och ofokuserad, men senare förstått att det förhöll sig precis tvärtom. Kvinnan hade stenkoll och kläderna levererades alltid efter önskemål.

Adam mådde toppen. Han hade ett arbete han trivdes med och bodde på en vacker och tropisk ö. Den nuvarande lönen medgav inte några direkta utsvävningar, men det var inte heller viktigt. Snarare tvärtom. Hellre vara lycklig och ratta en japanare, än att var sönderstressad sittandes i en flashig stadsjeep, resonerade han. Han hade redan ett fint litet hus, en TV, en bil, två datorer och en ansenlig buffert på banken. Vad mer behövde man?! Byggjobbarna från Burma bodde i skjul och jobbade stenhårt från morgon till kväll. Dessutom i stekande sol. Om det var några som hade rätt att gnälla över sin situation, så var det väl dom.

Visst saknade han Sverige emellanåt, men saknaden var hanterbar. Tre-fyra gånger i veckan brukade han skypa med någon av sina vänner i Sverige; Emil, Farzad, Hanna eller Pauline. Emil var gift och hade tre barn. Farzad var sambo men ännu barnlös. Hanna och Pauline var båda frånskilda och hade båda delad vårdnad av varsitt barn. Han var så glad att de fortfarande höll kontakten regelbundet, men det skulle förstås aldrig bli som förr. Alla levde sina individuella liv nu och den nära gemenskap de haft fram till tjugofemårsåldern skulle aldrig få fäste igen, det hade Adam insett för länge sen. Alla hade sagt att de skulle komma och hälsa på honom, men innerst inne förstod han att det mest var prat. De hade sitt nu och ensamstående mammor i vården, respektive skolan, hade allt annat än feta löner. Vid ett tillfälle hade han föreslagit att han skulle kunna bjussa på flygbiljetten åt Hanna, men då hade hon blivit tyst och uppenbart stött. Adam hade skojat bort den något pinsamma stämning som uppståt och sedan hade de inte pratat mer om det. Emil och fanns fru hade förvisso en stabil ekonomi, men minstingen var ännu för liten för att flyga, så det skulle få vänta ett par år.




Left arrow      Right arrow



Kapitel:   Omslag   Ett   Två   Tre   Fyra   Fem   Sex   Sju   Åtta   Nio   Tio   Elva   Tolv   Tretton   Om Thailand